Intressant vetande....eller inte....
Det finns ett typsnitt som heter Gill Sans som bl a Rädda Barnen använt i sin grafiska profil. Efter lite undersökning så har en person som är väldigt intressaerad av typsnitt kommit fram till att upphovmannen till Gill Sans, inte hade rent mjöl i påsen.
Han hette nämligen Erik Gill och levde fram till 1940. I dagböcker som hittats efter honom har det framkommit att han bl a förgrep sig på sina barn och även hade incestuösa förhållanden till andra närstående.
Utöver den "lilla" skamfläcken så var han tydligen en duktig konstnär.
Nu måste iallafall Rädda Barnen investera miljoner i att byta ut Gill Sans i sin grafiska profil.
Suck, säger jag. Här vet man inte riktigt vilken fot man skall stå på. Å ena sidan är det ju inte bra att man firar, framhåller eller kanske ens nyttjar verk eller produkter, typsnitt i detta fall, som tagits fram av en person som var pedofil mm.
Å andra sidan, kanske skulle man kunna bedöma hur stark kopplingen är till upphovsmannen. Jag menar att i fallet med Rädda Barnen så kanske man kunde investera pengarna klokare. Det är ju inte så att det i nuläget bedrivs en bojkott mot Rädda Barnen för att dom använder Gill Sans. Eller?!
Det finns andra fall där det tydligt framstår en koppling till upphovsmannen och då finns det knappast några tveksamheter i det moraliska i att inte använda den personens verk.
Jag tycker iallafall att hela denna historia är lite av en long shot.
Åsikter??
/Storjuto
Jag håller med, men förstå reaktionerna. Häruppe i Tornedalen har vi en stor erfarenhet och djup tradtion att aldrig glömma gamla oförätter. Det gör ibland livet komplicerat eftersom alla måste släktforska och utröna samtliga band mellan personer, händelser och konsekvenser ca 200-300 år bakåt i tiden, samt även räkna med att det hände saker som inte dokumenterats, men som man med all samlad information kan ana sig till.
Populärmusik från Vittula beskrev detta kunskapsöverförande på ett bra sätt.
Det finns exempel på familjer som bor grannar men aldrig har hälsat på varandra under generationer pga att någon i släkten lånade en yxa av den andra släktmedlemmen en sommar 1632 och aldrig återlämnade denna. (att sedan orsaken var att personen i fråga drunknade i djupsjön o yxan följde med är inget man kan ta hänsyn till enligt regelverket)
Sensmoralen är väl kanske att lite sunt förnuft ska tillämpas innan mediedrevet drar igång..
