Jultomten eller var det kanske ett syskonbarn?!
Har läst några roliga betraktelser kring jultomten och hans resa runt jorden så här nu i juletid. Ni vet, tomten skall besöka ca 4 miljarder barn under julafton. Räknar man med 4 barn per hushåll så är det 1 miljard hushåll som skall få besök. Osv osv, det var inte det jag tänkte fastna på nu, utan snarare en närbesläktad betraktelse.
Närbesläktad, fniss fniss, det blev något så ovanligt som en omedveten ordvits.........
Tänkte nämnligen berätta om den betraktelse jag gjorde i helgen av just det, närbesläktade personer. Därav ordvitsen, sug lite på den så drar jag bakgrunden först. BRB (chattförkortning för Be Right Back).
Jag och döttrarna var till Jakan igår för liten släktträff med mina syskonbarn (Mälardalsklanen) med respektive. Eva var snorig och fick inte följa med. Iallafall så började vi utomhus och när småbarnen så småningom tröttnat på pulkåkning så skulle naturligtvis papporna visa hur det skall gå till.
Nu börjar vi närma oss historien om jultomten ty samma problem av fysisk, logisk och tom psykisk karaktär uppenbarar sig när dessa pappor (läs Tommy och Tomas) skall trotsa alla naturlagar samt, självklart, sunt förnuft, och så klart tävla med snowracer ned för den (i mina ögon) lilla backen. Liten eftersom man själv har vuxit upp med en snowracer, taskigt omdöme och närhet till bak-santis.
Tänk er då två pappor som kanske käkat lite för mycket julkorv detta år, påbylsade i den kalla luften, Michelingubbar om man så vill, stå och egga upp varandra med lite peptalk. Vi ser hur adrenalinet börjar pumpa runt.
På era platser, dvs försök få ned rumpan på sitsen. Inte helt lätt när knäna inte riktigt böjer sig som dom gjorde för 25 år sedan. Till sist sitter gubbarna på bänken i allafall. Eftersom båda spelat hockey så kanske det är en välbekant känsla, vad vet jag, själv minns jag tydligt att jag alltid platsade.
Skulle dock inte platsa på en snowracer men nu handlar det inte om mig.
Klara, färdiga, kör..... Tommy öppnar hårt med en tuff armbåge mot kroppen på Tomas. Tufft och hårt in i svängen, just det, nämnde jag att backen svänger halvvägs.
Tommy lyckas också bäst i svängen medan Tomas dessvärre drar till med en stoppsladd eller liknande och blir stående mitt i. Kanske bara att han sparar sig till nästa åk. Nu blir sista delen en defilering av Tommy.
Heat 2, jämn start och inte lika hård kroppskontakt. Trots ett mycket bättre åk från Tomas så tar Tommy hem racet med en liktorn, dvs mycket jämn lopp.
Och vad händer i detta läge, som en uppenbarelse inser båda herrarna att det nog är bäst om det är färdigåkt. Halleluja! Inga skador rapporterade ännu så man kanske kan tro på tomten i allafall.
Så fick alla småbarn en god afton och slapp tillbringa kvällen på akuten i väntan på att gipset skall torka på pappas underarm.......
God Helg på er och tänk er för i trafiken...
/Storjuto
